FAQ

Vår medicinskt ansvarige, Professor emeritus Per Olofsson, svara här på frågor som ofta ställs

Fosterrörelser

Är det någon mening för en kvinna med normal graviditet att räkna fosterrörelser?

Svar: Nyttan med att räkna fosterrörelser har debatterats i många år. Tanken med att räkna fosterrörelser är att ett foster som ”mår dåligt” minskar sin aktivitet för att spara på krafterna och det kan uppfattas av kvinnan som minskade fosterrörelser.

De flesta kvinnor uppfattar de första fosterrörelserna i graviditetsveckorna 16-20, men det kan vara tidigare eller senare beroende på omständigheter såsom förstagångsgraviditet, hur foster och moderkaka ligger, fostervattenmängden, hur aktiv och sysselstatt kvinnan är, hur uppmärksam hon är, etc. I en undersökning där man tittade på fostret med ultraljud fann man att kvinnan uppfattade bara 33-88% av de fosterrörelser som man såg med ultraljud. Om man uppmanar alla gravida kvinnor att söka om dom uppfattar minskade fosterrörelser så kommer 20% av dem att söka.

I en undersökning från Storbritannien och Irland med 37 sjukhus och fler än 400.000 gravida kvinnor, kunde man inte påvisa att kvinnor som rutinmässigt räknade fosterrörelser hade en lägre frekvens av dödföddhet än de kvinnor som inte räknade. Det ter sig därför inte vetenskapligt korrekt att rekommendera alla gravida kvinnor att räkna fosterrörelser, men att inskränka uppmaningen till dem som har en komplikation. Detta bör diskuteras med barnmorska eller läkare från fall till fall.

Vill Du läsa artikeln så finns den här: https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S0140673618315435?token=1302DE54977FFE8339A6C3D7FD3B7172245B04DFC3698C716D1876524D9756D5CF7E27AF104BEEB277EC4658830A1A7A

©Per Olofsson

Illamående och kräkningar

Vad kan jag ta när vanliga mediciner inte hjälper mot mitt illamående och kräkningar?

Svar: Illamående och kräkningar är mycket vanliga symptom under den första tredjedelen av graviditeten. Man brukar säga att det tyder på en normal graviditet. Man vet faktiskt inte de exakta mekanismerna bakom illamåendet, men illamåendet är till viss del beroende av moderkakans storlek och illamåendet brukar därför vara besvärligare vid tvillinggraviditet. Det kan alltså finnas anledning att göra en tidig ultraljudsundersökning. Illamåendet brukar hålla i sig till vecka 12-13, varefter det oftast avtar och försvinner. Avklingandet hänger samman med att gulkroppen, som utvecklats på äggstocken där äggblåsan fanns och som producerar gulkroppshormon (progesteron), spelat ut sin roll.

Behöver man medicinera mot illamåendet kan man börja med medicin som finns att köpa receptfritt på apoteket, Postafen®. Hjälper inte detta kan man av läkare få utskrivet  Lergigan comp®, som liksom Postafen® är väl beprövat och inte innebär någon risk för fosterskador. Dessa läkemedelen är s.k. antihistaminer, som har som biverkan att man kan bli dåsig. Man har därför i Lergigan comp® satt till små mängder koffein och efedrin för att motverka dåsigheten. Hjälper Lergigan comp® bara delvis kan man lägga till Primperan®.

Skulle inte heller den medicineringen hjälpa kan man ta till det tredje alternativet, Zofran® (ondansetron). Zofran® används vid illamående efter operationer och efter strålnings- och cellgiftsbehandling, och många kvinnor upplever en bättre effekt än med andra mediciner mot illamående. Säkerheten med ondansteron under graviditet har diskuterats. Svenska experter anser att det inte finns någon ökad risk (https://janusinfo.se/beslutsstod/janusmedfosterpaverkan/databas/ondansetron.4.4bc1be9b166e94c89705fd45.html ) och samma sak har man kommit fram till i Danmark. I USA tog 22% av gravida kvinnor ondansetron år 2014, så erfarenhet där är mycket stor. I en studie från USA, publicerad 2018 (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=30561479 ), med 1,8 miljoner gravida, hade 88.000 tagit ondansetron under den första trimestern av graviditeten. Man fann i den studien ingen totalt ökad risk för missbildning, men en lätt ökad risk för läpp-käk-gomspalt. Ansiktet anläggs under embryonalutvecklingen vid 4-8 graviditetsveckor och i 10:e graviditetsveckan, d.v.s. vecka 9+, är strukturerna färdigutvecklade. I vissa svenska landsting rekommenderar man inte ondansetron förrän efter första trimesterns utgång, men modifierar man den rekommendationen med hänsyn till när missbildningar kan ske under embryonalutvecklingen, så blir rekommendationen att efter 10 fulla graviditetsveckor torde man kunna vara helt säker på att läpp-käk-gomspalt inte kan uppstå.

©Per Olofsson

Ridning

Har ryttare svårare förlossningar?

Svar: Ridning stärker många muskler i kroppen och förbättrar balans och koordination. Teoretiskt kan man tänka sig att en stark muskulatur i bäckenbotten skulle kunna försvåra en förlossning, men det finns inga vetenskapliga bevis för att så är fallet. Det ska dock påpekas att jag bara har hittat artiklar som studerat effekten av bäckenbottenträning och inte några som specifikt studerat ryttare.

I studier där gravida kvinnor bäckenbottentränat under graviditeten har man inte kunnat påvisa att träningen varit till nackdel, tvärtom. Kvinnor som bäckenbottentränat har oftare ett kortare utdrivningsskede (och mindre besvär med urininkontinens efter förlossningen) än de som inte tränat. Det finns således inget belägg för påståendet att kvinnliga ryttare har svårare förlossningar och därför måste kejsarsnittas.

Rent allmänt löper kvinnor som tränat på elitnivå i olika idrotter ingen ökad risk för förlängd förlossningstid, allvarliga vaginalbristningar eller kejsarsnitt. Detta kom en expertgrupp vid Internationella Olympiska Kommittéen fram till när de 2016 systematiskt gick igenom den vetenskapliga litteraturen om träning och graviditet.

Men det finns kontraindikationer mot att under graviditet utöva vissa sporter, däribland kontaktsporter och sporter med risk för fallskador. Kvinnliga ryttare rekommenderas därför att avstå från ridning under graviditeten eftersom det finns risk för trauma mot livmodern om man faller av hästen eller blir sparkad.

©Per Olofsson 

Sovställning

Är det farligt för fostret om man sover på rygg?

Svar: När man sover på rygg finns det risk att stora hålvenen (vena cava), som återför blodet från benen och underkroppen tillbaka till hjärtat, trycks ihop av livmodern och att hjärtat då får mindre mängd blod att pumpa ut i kroppen. Är man vaken upplever kvinnan det som en svimningskänsla och att det svartnar för ögonen. Detta kallas vena cava-syndrom och i vaket tillstånd kan man ju vända på sig och svimningskänslan försvinner då. Forskning har visat att i sovande tillstånd trycks vena cava ihop hos de flesta kvinnor om de sover på rygg. Risken för dödföddhet är 3-faldigt ökad om kvinnan sover på rygg. I Nya Zealand har man sedan länge rekommenderat gravida kvinnor att inte sova på rygg efter 28 graviditetsveckor och man har även publicerat en film som kan ses på https://www.sleeponside.org.nz/ Mer information finns på https://www.hqsc.govt.nz/assets/PMMRC/Resources/2018-workshop/Reducing_perinatal_mortality.pdf (där man även betonar vikten av att hitta de graviditeter där fostret växer dåligt). Med denna enkla åtgärd har man lyckats minska frekvensen dödfödda i Nya Zealand.

©Per Olofsson

Säkerhetsbälte

Är det farligt att använda säkerhetsbältet när man är gravid?

Svar: Nej, tvärt om! Säkerhetsbältet ska användas och krockkudden ska inte kopplas ur, vilket minskar risken för skada på både mor och barn. Den del som är midjebältet ska placeras så lågt som möjligt under livmodern och det snedgående skulderbältet ska placeras över nyckelbenet och mellan brösten men får inte ligga direkt över livmodern. Bältet ska vara stramt men inte åtspänt. Se här hur bältet ska placeras: https://saferide4kids.com/blog/look-for-pregnancy-seatbelt-positioner/

©Per Olofsson

Zikavirus

När jag var gravid i tionde veckan var jag på semester i Thailand och blev myggstucken – kan barnet ha blivit skadat av Zikavirus?

Svar: Med största sannolikhet, nej. Visserligen kan myggor i Thailand bära på Zikavirus, men risken är mycket liten; man har beräknat att varje år skadas ett svenskt barn av att modern haft Zikafeber under graviditeten.

Zikaviruset identifierades för första gången 1947 hos apor i Zika Forest i Uganda. Några år senare hittades viruset hos människor och sedan 1950-talet har tre större epidemier av Zikafeber förekommit: 2007 i Mikronesien, 2013 i Franska Polynesien och 2014-2015 i Brasilien. Det är dock troligt att fler epidemier har förekommit eftersom sjukdomsbilden påminner om ett par andra tropiska infektionssjukdomar. Den globala utvecklingen som sågs för ett par-tre år sedan tycks nu ha mattats av.

Det var inte förrän Zikafebern kom till Brasilien som man insåg att det finns ett samband mellan Zikavirus och mikrocefali hos nyfödda barn. Mikrocefali beror på att hjärnan inte utvecklas normalt under fosterlivet och huvudet blir därför mindre än normalt, men det finns även andra orsaker till mikrocefali än Zikafeber. I Brasilien drabbades 3.000 barn, men i Sverige räknar man med att 1 barn per 100.000 drabbas, d.v.s. 1 barn per år.

Risken för fostret att drabbas om modern haft Zikafeber är 1-13%, men dessa risktal är osäkra. Risken för fosterskada är sannolikt störst om kvinnan insjuknat i första trimestern.

Smittsamhet, förekomst och sjukdomsbild

Zikavirus överförs till människan av Aedes myggor, som (även kan överföra andra tropiska sjukdomar och) skiljer sig från andra myggor genom att de är aggressiva och sticker även under dagtid. Den asiatiska typen kallas träffande nog för tigermygga.

Aedes myggor förekommer f.n. inte i Sverige och det finns inga tecken på inhemsk smitta av Zikavirus, men myggorna finns kring Medelhavet och på Madeira. Förekomst av Aedes myggor är naturligtvis inte liktydigt med Zikafeber, men teoretiskt kan Zikafeber följa i myggornas spår. På Internet kan man hitta information om myggornas och Zikafeberns utbredning, t.ex. https://wwwnc.cdc.gov/travel/page/zika-travel-information , https://ecdc.europa.eu/en/zika-virus-infection/threats-and-outbreaks/zika-transmission , https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/258811/zika-classification-24Aug17-eng.pdf;jsessionid=2F82181E4E0316D247B466FEBFA2ADBD?sequence=1 samt hos Folkhälsomyndigheten (http://www.folkhalsomyndigheten.se , sök på zika) .

Virus kan även överföras vid sexuell kontakt strax före, under, eller strax efter att infektionen brutit ut. Det är oklart hur länge Zikavirus kan leva kvar i urogenitalorganen och man rekommenderar därför att om mannen utsatts för smittorisk och kvinnan är gravid, ska paret använda kondom eller abstinens; om paret planerar graviditet och kvinnan och/eller mannen haft, eller misstänks ha haft Zikafeber, ska paret avstå från graviditet under ett halvår efter sjukdomstillfället.

Det är bara 1 per 5 infekterade personer som blir sjuka och sjukdomen är ofta mild och kan likna andra infektioner. Symptomen är låggradig feber och allmän sjukdomskänsla, hudutslag, huvudvärk, konjunktivit (inflammation i ögats bindehinna med röda och irriterade ögon) och smärtor i muskler och leder, och sjukdomsbilden är inte annorlunda hos gravida kvinnor. Symptomen är alltså inte karakteristiska för Zikafeber.

Symptomen uppträder 2-7 (-12) dagar efter infektion och varar i 2-7 dagar. Virus kan förekomma i blodet under lång tid hos gravida kvinnor, men hur länge vet man ej. Genomgången Zikafeber ger troligen livslång immunitet och det finns ingenting som talar för någon ökad risk vid framtida graviditeter.

Diagnostik

Innan man påbörjar någon utredning och provtagning är det viktigt att kvinnans resor och vistelser kartläggs, och om hon blivit myggstucken och om hon haft några sjukdomssymptom. Det är även viktigt att klargöra om kvinnan haft, eller vaccinerats mot fästingburet encefalit-virus (TBE), Denguefeber, West Nile-feber, Japansk encefalit eller Gula Febern, eftersom antikroppar mot dessa infektioner kan ge korsreaktioner vid diagnostik av Zikavirus.

Tecken på infektion kan påvisas genom förekomst av Zikavirus i blod, urin, fostervatten eller moderkaka, och av antikroppar mot Zikavirus i moderns blod. Antikroppsbestämningen kan vara svårtolkad och upprepade blodprover kan behövas.

Med upprepade ultraljudsundersökningar kan man följa fosterhuvudets tillväxt och hjärnans anatomiska utveckling, men detta är naturligtvis ingen diagnostik av Zikavirus. Effekten på fostret är fördröjd och det kan ta flera månader efter infektion innan man ser några avvikelser hos fostret.

Region Skånes riktlinjer för Zikavirus inom mödravården

Gravida kvinnor som planerar resa till, eller varit i drabbade områden, erbjuds rådgivning och moderskapsintyg vid sin barnmorskemottagning. Provtagning för Zikavirus hos kvinnor som varit i drabbade områden kan bara erbjudas efter att mödravårdsläkaren varit i kontakt med infektionsläkare. I praktiken innebär det, att det är bara kvinnor med symptom som erbjuds provtagning. Provtagningsförfarandet skiljer sig beroende på när i tiden kvinnan insjuknat. Tolkning av provsvar görs i samråd med infektionsläkare. Om smitta med Zikavirus påvisas sker den fortsatta handläggningen av graviditeten på Specialistmödravården.

Partnern erbjuds ingen provtagning.

Behandling

Något botemedel mot Zikavirus finns inte. Behandlingen är enbart symptomatisk, d.v.s. medel mot klåda och feber.

Prevention

Vaccin mot Zikavirus saknas, men det pågår många vaccinationsprojekt. Det mest effektiva sättet att undgå Zikafeber är att inte resa till områden där Zikafeber förekommer! Är kvinnan gravid och man har bokat resa till ett Zikadrabbat område ska man allvarligt överväga att avbeställa resan!

Man ska i så liten utsträckning som möjligt exponera bar hud, d.v.s. man ska bära täckande kläder såsom långärmade blusar och långbyxor både dag- och kvällstid. Nattetid rekommenderas moskitnät om det inte finns luftkonditionering på rummet. Myggmedel med DEET (N,N-Diethyl-metha-toluamide) kan användas under graviditet enligt amerikanska myndigheter. Tänk även på att myggor trivs i stillastående vattensamlingar, så undvik om möjligt sådana.

Du kan läsa mer detaljerat om Zikavirus på https://www.medscinet.se/infpreg/healthcareinfoMore.aspx?topic=44

©Per Olofsson